För en hållbar framtid – sortera och återvinn rätt
Att sortera rätt är en enkel handling som gör stor skillnad. Genom att ta hand om avfallet på rätt sätt kan vi spara resurser, minska miljöpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle. Med vår guide vill vi göra det lättare för dig att göra rätt.
Här hittar du vår sorteringsguide med tydliga instruktioner för hur olika typer av avfall ska hanteras, så att du enkelt kan sortera rätt – varje dag. Guiden är utformad för att vara ett praktiskt stöd i din vardag och hjälper dig att snabbt hitta rätt avfallsfraktion. Genom att följa anvisningarna bidrar du till ökad återvinning, bättre resurshantering och ett mer cirkulärt flöde där material tas tillvara istället för att gå till spillo.
Privatpersoner
Om du är privatperson och har frågor om källsortering av hushållsavfall ska du vända dig till din kommun.
Beställ dekaler och skyltar för sortering
För att underlätta sorteringen ytterligare kan du beställa dekaler och sorteringsskyltar som tydligt visar hur avfallet ska hanteras. De bidrar till en enhetlig och korrekt avfallshantering i din verksamhet.
Sorteringsguide för företag
Blandat avfall, brännbart avfall och restavfall förväxlas ofta, men de beskriver olika typer av avfall och hanteras på olika sätt.
Blandat avfall består av flera olika materialslag som inte har sorterats i separata avfallsfraktioner. Det kan innehålla exempelvis plast, papper, trä, gips, metall och andra material från verksamheter eller byggprojekt.
Brännbart avfall är en avfallsfraktion som består av material som lämpar sig för energiåtervinning genom förbränning. Det handlar om avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett praktiskt eller miljömässigt hållbart sätt.
Restavfall är det avfall som återstår när återvinningsbara material och andra utsorterade fraktioner har tagits om hand. Restavfallet går vanligtvis vidare till energiåtervinning.
Blandat avfall
Materialet omfattar blandat (osorterat) avfall som innehåller flera olika materialslag. Det har inte sorterats vid källan och kan bestå av en blandning av exempelvis plast, papper, trä, metall, gummi och andra material..
JA
Blandade material som inte har sorterats, exempelvis bygg- och rivningsavfall, grovavfall eller annat avfall där olika material förekommer tillsammans.
NEJ
Källsorterat avfall som kan delas upp i rena fraktioner, farligt avfall, elektronik, batterier samt material som enligt riktlinjer ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Blandat avfall sorteras i efterhand vid anläggning där olika material separeras så långt som möjligt för återvinning eller energiutvinning.
Brännbart avfall
Materialet omfattar avfall som kan förbrännas och användas för energiutvinning, men som inte kan eller ska materialåtervinnas. Det ska vara fritt från farligt avfall och annat som kräver särskild hantering.
JA
Möbler, madrasser, gummi, smutsigt papper, sammansatta material och andra brännbara material som inte kan materialåtervinnas.
NEJ
Farligt avfall, elektronik, batterier, metall, glas, förpackningar som ska källsorteras, matavfall samt annat som kan återvinnas eller hanteras i andra avfallsfraktioner.
Vad händer med materialet?
Det brännbara avfallet går till förbränning där energi tas tillvara i form av värme och el.
Hygienprodukter (brännbart)
Materialet omfattar använda eller förbrukade hygien- och skönhetsprodukter som inte kan återvinnas eller sorteras i andra avfallsfraktioner.
JA
Använda våtservetter, bomullsrondeller, tops, tandborstar, engångshyvlar samt liknande hygienprodukter.
NEJ
Förpackningar av plast, glas eller metall (sorteras separat), produkter med innehåll kvar som klassas som farligt avfall, samt elektronik (t.ex. eltandborstar).
Vad händer med materialet?
Materialet går till energiåtervinning genom förbränning, där värme och el tas tillvara.
Textil (brännbart)
Materialet omfattar textilier som är för slitna, smutsiga eller förorenade för att kunna återanvändas eller materialåtervinnas.
JA
Utslitna kläder, trasiga textilier, tygrester, gardiner, mattor och andra textilprodukter som inte kan återbrukas.
NEJ
Hela och rena textilier som kan återanvändas, textil som samlas in för materialåtervinning samt textilier som innehåller farliga ämnen.
Vad händer med materialet?
Textilierna går till energiåtervinning genom förbränning, där värme och el tas tillvara.
Restavfall
Materialet omfattar avfall som blir kvar efter att återvinningsbara och övriga utsorterade fraktioner har tagits om hand.
JA
Smutsigt eller förorenat avfall, hygienartiklar (t.ex. blöjor, bindor), dammsugarpåsar, disktrasor, kuvert, mindre mängder blandmaterial som inte går att separera.
NEJ
Förpackningar, matavfall, farligt avfall, elektronik, batterier, grovavfall samt annat som ska sorteras i egna fraktioner.
Vad händer med materialet?
Restavfallet går vanligtvis till energiåtervinning genom förbränning, där värme och el produceras.
Bygg- och rivningsavfall uppstår vid bygg-, renoverings- och rivningsarbeten och består av material som trä, betong, tegel, gips, metall, glas och plast, samt ofta även isolering, kablar och olika installationer. Det kan verka som vanligt avfall, men kräver särskild hantering.
Eftersom avfallet består av många olika material är det viktigt att sortera det rätt. Vissa delar kan återvinnas eller återanvändas, medan annat måste tas om hand på särskilt sätt, till exempel farligt avfall som kan finnas i äldre byggmaterial (t.ex. asbest eller impregnerat trä).
Asfalt
Materialet omfattar asfalt från väg-, mark- och anläggningsarbeten. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Asfalt, asfaltkross, beläggningsmaterial från vägar, parkeringsytor och liknande.
NEJ
Asfalt med farliga ämnen (t.ex. tjärasfalt), material med stora mängder jord, sten eller andra föroreningar, samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Asfalten återvinns genom krossning och används som råvara i ny asfalt eller i andra anläggningsarbeten.
Betong
Materialet omfattar rent betongavfall från bygg- och rivningsarbeten. Det kan bestå av betongkonstruktioner, plattor, fundament och liknande material. Betongen ska vara fri från större föroreningar.
JA
Ren betong, betongplattor, fundament, trappor, kantsten och liknande material utan större inslag av andra material.
NEJ
Betong med farliga ämnen, armering i större mängder, betong med trä, plast eller andra föroreningar, samt lättbetong eller andra material som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Betongen krossas och återanvänds som fyllnadsmaterial eller som råvara i nya bygg- och anläggningsprojekt.
Fönster
Materialet omfattar hela fönster från bygg- och rivningsarbeten, inklusive karmar och glas. Det kan bestå av en kombination av material såsom trä, metall och glas.
JA
Fönster med karm, glasrutor, isolerglas och hela fönsterpartier.
NEJ
Enbart glas (sorteras som planglas), fönster med farliga ämnen (t.ex. äldre fogmassor med PCB) samt material som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Fönstren demonteras och material som glas, metall och trä separeras i möjligaste mån för återvinning eller energiutvinning.
Gips
Materialet omfattar rent gipsavfall från bygg- och rivningsarbeten, främst i form av gipsskivor. Materialet ska vara fritt från större föroreningar.
JA
Gipsskivor, gipsspill och andra rena gipsbaserade material utan ytskikt eller föroreningar.
NEJ
Gips med kakel, plast, trä, isolering eller andra material, målat eller behandlat gips i större omfattning samt annat byggavfall som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Gipsavfallet återvinns och används som råvara vid tillverkning av nya gipsskivor eller andra gipsprodukter.
Isolering
Materialet omfattar isoleringsmaterial från bygg- och rivningsarbeten. Det kan bestå av exempelvis mineralull, glasull, stenull eller cellplast och ska vara fritt från större föroreningar.
JA
Isoleringsmaterial som glasull, stenull, mineralull och cellplast.
NEJ
Isolering med farliga ämnen (t.ex. asbest), material med stora mängder andra byggmaterial samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Isoleringen sorteras och behandlas beroende på materialtyp. Viss del kan återvinnas, medan annat går till energiutvinning eller deponi.
Kakel
Materialet omfattar kakel och klinker från bygg- och rivningsarbeten. Det kan även innehålla mindre mängder fix och fog, men ska i övrigt vara fritt från större föroreningar.
JA
Kakelplattor, klinker, kakelspill samt mindre mängder fix och fog.
NEJ
Kakel med stora mängder underlag som gips, trä eller isolering, samt material som innehåller farliga ämnen eller annat byggavfall som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Kakel och klinker krossas och används som fyllnadsmaterial eller i anläggningsarbeten.
Lastpallar
Materialet omfattar träpallar som används för transport och lagring av gods. De ska vara hela eller i sådant skick att de kan hanteras vidare.
JA
Lastpallar, EUR-pallar, engångspallar och andra träpallar.
NEJ
Tryckimpregnerade pallar, pallar med stora mängder föroreningar eller andra material, samt trasiga pallar som ska sorteras som träavfall.
Vad händer med materialet?
Hela pallar återbrukas i första hand. Skadade pallar repareras eller materialåtervinns, exempelvis genom flisning till nya träprodukter eller energiutvinning.
Marksten
Materialet omfattar stenmaterial som används i markbeläggningar, exempelvis plattor och sten från gångvägar, uppfarter och liknande ytor. Det ska vara fritt från större föroreningar.
JA
Markplattor, gatsten, kantsten och andra stenprodukter för markbeläggning.
NEJ
Sten med stora mängder jord, asfalt, betong eller andra material, samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Markstenen återbrukas i första hand. Om det inte är möjligt krossas den och används som fyllnadsmaterial eller i anläggningsarbeten.
Porslin och keramik
Materialet omfattar produkter av porslin och keramik, exempelvis hushållsföremål och sanitetsgods. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Tallrikar, koppar, skålar, prydnadsföremål, toalettstolar, handfat och annat porslin eller keramik.
NEJ
Glas, speglar, fönsterglas, keramik med elektronik eller andra material, samt avfall som innehåller farliga ämnen eller ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Porslin och keramik krossas och används som fyllnadsmaterial eller i anläggningsarbeten.
Sanitetsporslin
Materialet omfattar sanitetsprodukter i porslin från bygg- och rivningsarbeten. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Toalettstolar, handfat, bidéer och andra sanitetsprodukter i porslin.
NEJ
Blandade material med stora mängder plast eller metall, samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Sanitetsporslinet krossas och används som fyllnadsmaterial eller i anläggningsarbeten.
Sten och grus
Materialet omfattar naturliga stenmaterial som används i bygg- och anläggningsarbeten. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Grus, singel, makadam, småsten och andra rena stenmaterial.
NEJ
Material med stora mängder jord, asfalt, betong eller andra föroreningar, samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Materialet återanvänds i första hand i bygg- och anläggningsprojekt eller används som fyllnadsmaterial.
Takpapp
Materialet omfattar bitumenbaserat tätskiktsmaterial från tak och byggnation. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Takpapp, tätskiktsmattor och liknande material från takarbeten.
NEJ
Material med farliga ämnen, takpapp med stora mängder trä, isolering eller andra material, samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Takpappen behandlas genom energiutvinning eller återvinns i särskilda processer där materialet kan användas i nya produkter.
Tegel
Materialet omfattar tegel från bygg- och rivningsarbeten, exempelvis tegelstenar och takpannor. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Tegelstenar, takpannor, tegelspill och murtegel utan större inslag av andra material.
NEJ
Tegel med stora mängder bruk, betong, trä, plast eller andra föroreningar, samt material som innehåller farliga ämnen eller ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Teglet krossas och används som fyllnadsmaterial eller i anläggningsarbeten.
Träavfall (behandlat)
Materialet omfattar trä som har målats, lackats, impregnerats eller på annat sätt behandlats kemiskt. Det kan komma från byggnation, rivning eller möbler och kan innehålla mindre mängder andra material.
JA
Målat, lackat eller limmat trä, spånskivor, MDF, tryckimpregnerat trä (enligt lokala riktlinjer), möbeldelar och annat behandlat trä.
NEJ
Rent, obehandlat trä (sorteras separat), trä med farliga ämnen utöver normal behandling, samt trä med stora mängder metall, plast eller andra föroreningar.
Vad händer med materialet?
Det behandlade träet går vanligtvis till energiåtervinning genom förbränning under kontrollerade former.
Träavfall (obehandlat)
Materialet omfattar rent, obehandlat trä som inte är målat, lackat, impregnerat eller på annat sätt kemiskt behandlat. Det kan komma från byggnation, rivning eller emballage och ska vara fritt från föroreningar.
JA
Rent trä, träreglar, brädor, pallar (obehandlade), träspill samt spånskivor utan ytbehandling.
NEJ
Målat, lackat eller impregnerat trä, tryckimpregnerat trä, trä med plast- eller metallrester, möbler samt annat behandlat eller förorenat trä.
Vad händer med materialet?
Det obehandlade träet flisas och används som råvara, exempelvis till spånskivor eller som biobränsle för energiutvinning.
Elektronikavfall kan se ut som vanligt avfall, men innehåller komponenter och material som kräver särskild hantering. Låt oss reda ut vad det innebär!
Det består av uttjänta elektriska och elektroniska produkter, såsom datorer, mobiltelefoner, kablar, hushållsapparater och annan elutrustning. Dessa innehåller ofta metaller, plast och elektronikkomponenter.
Avfallet klassas inte alltid som farligt, men innehåller ofta delar med farliga ämnen, såsom tungmetaller. Därför ska det alltid samlas in och hanteras separat. Mycket kan återvinnas, medan vissa komponenter kräver särskild behandling för att skydda miljö och hälsa.
(*) markerar farligt avfall och innebär att särskilda hanteringskrav gäller.
Bilbatterier
Materialet omfattar startbatterier från fordon, vanligtvis blybatterier. Dessa innehåller farliga ämnen som bly och syra och ska därför hanteras som farligt avfall.
JA
Startbatterier från bilar, lastbilar, motorcyklar och andra fordon.
NEJ
Småbatterier (t.ex. AA/AAA), litiumbatterier, elektronik samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Bilbatterier återvinns där bly och andra material tas tillvara, samtidigt som farliga ämnen hanteras på ett säkert sätt.
Färgpatroner
Materialet omfattar använda eller uttjänta bläck- och tonerpatroner från skrivare och kopiatorer. Dessa kan innehålla rester av färg eller toner och ska hanteras separat.
JA
Bläckpatroner, tonerpatroner och färgkassetter från skrivare och kopiatorer.
NEJ
Elektronik, batterier, löst färgavfall samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Färgpatroner återvinns eller återanvänds i den mån det är möjligt. Material som plast och metall tas tillvara och rester hanteras på ett säkert sätt.
Glödlampor
Materialet omfattar traditionella glödlampor. De innehåller inga farliga ämnen men ska hanteras separat från andra avfallsfraktioner.
JA
Glödlampor.
NEJ
Halogenlampor, lysrör, lågenergilampor och LED-lampor (sorteras i andra avfallsfraktioner).
Vad händer med materialet?
Materialet tas om hand och behandlas, där glas och metall i viss mån kan återvinnas, medan resterande går till energiutvinning eller deponi beroende på behandlingsmetod.
Litiumbatterier
Materialet omfattar batterier som innehåller litium, exempelvis från elektronik, verktyg och fordon. Dessa kan utgöra en brandrisk och ska därför hanteras som farligt avfall.
JA
Litiumjonbatterier, uppladdningsbara batterier, batteripack från verktyg, elcyklar, mobiltelefoner och annan elektronik.
NEJ
Blybatterier (bilbatterier), alkaliska engångsbatterier (AA/AAA) samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Litiumbatterier samlas in och behandlas under säkra former. Material som metaller återvinns, samtidigt som risker för brand och miljöpåverkan minimeras.
Ljuskällor
Materialet omfattar olika typer av lampor och ljuskällor från hushåll, verksamheter och industri. Vissa ljuskällor innehåller farliga ämnen och ska därför hanteras separat.
JA
Lysrör, lågenergilampor, LED-lampor, glödlampor och andra typer av ljuskällor.
NEJ
Armaturer (sorteras som elektronik), trasigt glas utan elektronik samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Ljuskällor samlas in och behandlas så att material som glas och metaller kan återvinnas, samtidigt som farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt.
Lysrör
Materialet omfattar lysrör och andra gasurladdningslampor som används i belysning. Dessa innehåller små mängder kvicksilver och ska därför hanteras som farligt avfall.
JA
Lysrör, kompaktlysrör och andra liknande ljuskällor.
NEJ
Glödlampor, LED-lampor (sorteras som ljuskällor), armaturer (sorteras som elektronik) samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Lysrören tas om hand i särskilda anläggningar där kvicksilver och andra material separeras och återvinns på ett säkert sätt.
Småbatterier
Materialet omfattar mindre batterier som används i exempelvis hushållsprodukter och elektronik. De innehåller metaller och ibland farliga ämnen och ska därför hanteras som farligt avfall.
JA
Alkaliska batterier (AA, AAA), knappcellsbatterier, uppladdningsbara småbatterier och liknande.
NEJ
Bilbatterier, större industribatterier, litiumbatterier i större format samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Småbatterier samlas in och återvinns där metaller och andra material tas tillvara, samtidigt som farliga ämnen hanteras på ett säkert sätt.
Småelektronik
Materialet omfattar mindre elektriska och elektroniska produkter som drivs med sladd eller batteri. Dessa innehåller ofta metaller och elektronikkomponenter och ska hanteras separat.
JA
Mobiltelefoner, laddare, hörlurar, fjärrkontroller, små hushållsapparater, kablar och annan mindre elektronik.
NEJ
Större elektronik (t.ex. vitvaror), batterier som ska sorteras separat, ljuskällor samt annat avfall som hör till andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Småelektronik demonteras och sorteras så att metaller, plast och andra material kan återvinnas, samtidigt som farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt.
Vitvaror
Materialet omfattar större hushållsapparater som drivs med el. De klassas som elektronikavfall och ska hanteras separat.
JA
Kylskåp, frysar, spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner och torktumlare.
NEJ
Mindre elprodukter (sorteras som småelektronik), samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Vitvarorna demonteras och behandlas i särskilda anläggningar där farliga ämnen tas om hand och material som metall och plast återvinns.
Farligt avfall kräver extra försiktighet eftersom det innehåller ämnen som kan skada både människor och miljö.
Det omfattar exempelvis kemikalier, färg, lösningsmedel, batterier, oljor och vissa rengöringsmedel. Även produkter märkta med farosymboler räknas hit.
Sådant avfall får inte blandas med annat avfall utan ska alltid sorteras, samlas in och hanteras enligt särskilda rutiner för att minska risker och möjliggöra säker behandling.
(*) markerar farligt avfall och innebär att särskilda hanteringskrav gäller.
Asbest
Materialet omfattar byggmaterial som innehåller asbest, ett hälsofarligt ämne som kräver särskild hantering. Det förekommer främst i äldre byggnader, till exempel i isolering, eternitplattor och vissa golvmaterial.
JA
Asbesthaltiga skivor (t.ex. eternit), rörisolering, ventilationskanaler och andra material som innehåller asbest.
NEJ
Vanligt byggavfall utan asbest, samt material som ska sorteras i andra avfallsfraktioner.
Vad händer med materialet?
Asbestavfall tas om hand som farligt avfall och deponeras på särskilda anläggningar under kontrollerade former för att förhindra spridning av farliga fibrer.
Färgburkar (lösningsmedelsbaserade)
Materialet omfattar burkar som innehållit färg med lösningsmedel eller andra kemiska ämnen. Dessa klassas som farligt avfall och kräver särskild hantering.
JA
Färgburkar med lösningsmedelsbaserad färg, lack, oljefärg och liknande produkter, även med rester kvar.
NEJ
Vattenbaserade färgburkar (sorteras separat), tomma och helt rengjorda förpackningar utan innehåll samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Färgburkarna tas om hand som farligt avfall. Innehållet behandlas under kontrollerade former och förpackningarna hanteras för säker återvinning eller destruktion.
Färgburkar (vattenbaserad)
Materialet omfattar burkar som innehållit vattenbaserad färg. De kan innehålla mindre mängder färgrester men ska vara väl tillslutna och hanteras enligt gällande rutiner.
JA
Burkar med vattenbaserad färg, färgrester från vattenbaserade produkter samt tomma eller nästan tomma färgburkar.
NEJ
Färgburkar med lösningsmedelsbaserad färg, kemikalier, sprayburkar eller annat farligt avfall som ska hanteras separat.
Vad händer med materialet?
Färgburkarna tas om hand och behandlas enligt riktlinjer för farligt avfall. Förpackningar och innehåll separeras och hanteras för säker behandling och återvinning där det är möjligt.
Gasolflaskor
Materialet omfattar trycksatta behållare som innehåller eller har innehållit gasol. Dessa klassas som farligt avfall och kräver särskild hantering.
JA
Gasolflaskor, gasbehållare och andra trycksatta kärl avsedda för gasol.
NEJ
Tomma engångsbehållare (enligt lokala riktlinjer), aerosolburkar eller andra tryckbehållare som ska sorteras i andra avfallsfraktioner.
Vad händer med materialet?
Gasolflaskor tas om hand för säker tömning och återanvändning eller återvinning. Hanteringen sker under kontrollerade former för att minimera risker.
Läkemedelsrester
Materialet omfattar överblivna eller kasserade läkemedel i olika former. De hanteras som en egen avfallsfraktion och behandlas i praktiken som farligt avfall på grund av deras påverkan på miljö och hälsa.
JA
Tabletter, kapslar, salvor, stolpiller, plåster, ampuller samt flytande läkemedel i sprutor eller flaskor.
NEJ
Tomma förpackningar utan läkemedelsrester, kanyler (stickande/skärande avfall) samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Läkemedelsrester tas om hand under kontrollerade former och destrueras, vanligtvis genom förbränning, för att förhindra spridning av aktiva ämnen i miljön.
Oljefilter
Materialet omfattar använda oljefilter från fordon och maskiner. De innehåller ofta rester av olja och klassas därför som farligt avfall.
JA
Oljefilter från bilar, lastbilar, arbetsmaskiner och annan utrustning.
NEJ
Tomma metallförpackningar utan oljerester, andra fordonsdelar samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Oljefiltren tas om hand som farligt avfall. Oljan separeras och behandlas, medan metallen kan återvinnas efter särskild hantering.
Tryckimpregnerat trä
Materialet omfattar trä som behandlats med kemiska ämnen för att motstå röta och fukt. Det klassas som farligt avfall och kräver särskild hantering.
JA
Tryckimpregnerade reglar, stolpar, altanvirke, staket och annat impregnerat trä.
NEJ
Rent, obehandlat trä, målat eller lackat trä (som sorteras separat), samt annat avfall som inte är impregnerat.
Vad händer med materialet?
Det tryckimpregnerade träet tas om hand som farligt avfall och behandlas eller destrueras under kontrollerade former för att minimera miljöpåverkan.
Glas är ett återvinningsbart material som kan smältas om och användas på nytt flera gånger utan att kvaliteten försämras.
Det omfattar exempelvis glasförpackningar som flaskor och burkar, både färgade och ofärgade. Även vissa andra typer av glas förekommer, men ska ofta sorteras separat.
För att möjliggöra effektiv återvinning ska glas sorteras rätt och hållas fritt från andra material. Korrekt hantering bidrar till minskad miljöpåverkan och bättre resursutnyttjande.
Glasförpackningar (färgat)
Materialet omfattar färgade glasförpackningar som använts för exempelvis livsmedel och dryck. Förpackningarna ska vara tömda och fria från innehåll.
JA
Färgade glasflaskor, burkar och andra glasförpackningar.
NEJ
Fönsterglas, speglar, porslin, keramik, dricksglas samt glas med andra material som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Glaset samlas in, krossas och återvinns till nya glasförpackningar eller andra glasprodukter.
Glasförpackningar (ofärgat)
Materialet omfattar ofärgade (klara) glasförpackningar som använts för exempelvis livsmedel och dryck. Förpackningarna ska vara tömda och fria från innehåll.
JA
Ofärgade glasflaskor, burkar och andra klara glasförpackningar.
NEJ
Fönsterglas, speglar, porslin, keramik, dricksglas samt glas med andra material som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Glaset samlas in, krossas och återvinns till nya glasförpackningar eller andra glasprodukter.
Laminatglas
Materialet omfattar glas som består av flera skikt med en plastfilm emellan, vilket gör det svårt att separera och återvinna som vanligt glas.
JA
Bilrutor, säkerhetsglas, vissa fönsterglas och andra glasprodukter med laminerad uppbyggnad.
NEJ
Vanliga glasförpackningar, ofärgat eller färgat glas, speglar samt andra glasfraktioner som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Laminatglas behandlas genom särskild hantering där glas och plast separeras i den mån det är möjligt, eller används som fyllnadsmaterial i anläggningsarbeten.
Planglas (blandat)
Materialet omfattar olika typer av planglas som inte kan sorteras i rena glasfraktioner. Det kan innehålla en blandning av exempelvis fönsterglas, speglar och andra plana glasprodukter.
JA
Fönsterglas, speglar, isolerglas, härdat glas och andra plana glasmaterial.
NEJ
Glasförpackningar (färgat eller ofärgat), laminatglas som ska hanteras separat, samt glas med farliga ämnen eller andra material som kräver särskild hantering.
Vad händer med materialet?
Planglaset sorteras och behandlas för återvinning i den mån det är möjligt, eller används som råvara i andra processer, exempelvis i bygg- och anläggningsarbeten.
Metaller är värdefulla resurser som kan återvinnas många gånger utan att förlora sina egenskaper.
Det omfattar exempelvis järn, stål, aluminium och andra metaller från produkter, byggmaterial och förpackningar. Metaller förekommer i många olika former och används i allt från konstruktioner till hushållsprodukter.
För att möjliggöra effektiv återvinning ska metaller sorteras rätt och hållas fria från andra material i möjligaste mån. Genom korrekt hantering kan resurser tas tillvara och behovet av ny råvara minska.
Aluminium (blandat kärl och plåt)
Materialet omfattar olika typer av aluminiumprodukter, både i form av kärl, förpackningar och plåt. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Aluminiumburkar, formar, folie, plåt, lock samt andra aluminiumprodukter utan större inslag av andra material.
NEJ
Förpackningar med innehåll kvar, aluminium med plast- eller andra material i större omfattning, samt farligt avfall eller produkter som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Aluminiumet sorteras och smälts ner för att återvinnas och användas som råvara i nya produkter.
Blandskrot
Materialet omfattar olika typer av metallskrot som inte har sorterats i rena metallfraktioner. Det kan bestå av en blandning av järn, stål och andra metaller.
JA
Metallföremål, verktyg, maskindelar, rör, balkar och andra metallprodukter utan större mängder andra material.
NEJ
Farligt avfall, elektronik, batterier, trycksatta behållare samt metall med stora mängder plast, trä eller andra föroreningar.
Vad händer med materialet?
Blandskrotet sorteras och metallerna separeras i möjligaste mån innan de smälts ner och återvinns till nya produkter.
Metallförpackningar
Materialet omfattar förpackningar av metall som använts för livsmedel eller andra produkter. Förpackningarna ska vara tömda och fria från innehåll.
JA
Konservburkar, dryckesburkar, metallock, tuber, aluminiumformar och andra metallförpackningar.
NEJ
Metallföremål som inte är förpackningar, farligt avfall (t.ex. sprayburkar med innehåll), samt förpackningar med rester av farliga ämnen.
Vad händer med materialet?
Metallen sorteras och smälts ner för att återvinnas och användas som råvara i nya produkter.
Organiskt avfall består av biologiskt nedbrytbara material som kommer från livsmedel och andra organiska källor.
Det omfattar exempelvis matavfall, livsmedelsrester och matfett. Denna typ av avfall ska sorteras separat för att möjliggöra biologisk behandling och återvinning av näring och energi.
Genom korrekt sortering kan organiskt avfall omvandlas till biogas och biogödsel, vilket bidrar till ett mer hållbart kretslopp.
Industrislam (animaliskt)
Materialet omfattar slam från industriella processer med animaliskt ursprung, exempelvis från livsmedelsproduktion. Det ska hanteras separat enligt särskilda rutiner.
JA
Slam från slakterier, mejerier och annan livsmedelsindustri med animaliska restprodukter.
NEJ
Kemiskt eller farligt slam, avfall med andra ursprung samt material som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Materialet behandlas biologiskt, exempelvis genom rötning, där biogas och biogödsel kan produceras under kontrollerade former.
Livsmedelsavfall
Materialet omfattar organiskt avfall från livsmedel, både tillagat och rått. Det ska samlas in separat för att möjliggöra biologisk behandling.
JA
Matrester, frukt- och grönsaksrester, kött, fisk, bröd, mejeriprodukter samt kaffesump och tepåsar.
NEJ
Förpackningar, plast, glas, metall, farligt avfall samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Livsmedelsavfallet behandlas biologiskt, oftast genom rötning eller kompostering, där biogas och biogödsel produceras.
Matfett
Materialet omfattar flytande och fast fett från livsmedel, exempelvis matolja och stekfett. Det ska samlas upp separat för att undvika problem i avloppssystem och möjliggöra återvinning.
JA
Frityrolja, matolja, stekfett och andra typer av livsmedelsfett.
NEJ
Matrester, vatten eller andra vätskor, farligt avfall samt fett blandat med andra material.
Vad händer med materialet?
Matfettet samlas in och återvinns, ofta till exempelvis biobränsle eller andra energiprodukter.
Trädgårdsavfall
Materialet omfattar biologiskt nedbrytbart avfall från trädgårdar och grönytor. Det ska vara fritt från föroreningar och andra material.
JA
Gräs, löv, ris, grenar, fallfrukt, växtrester och mindre mängder rötter.
NEJ
Jord i större mängder, sten, förpackningar, plast, farligt avfall samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Trädgårdsavfallet behandlas biologiskt, oftast genom kompostering eller flisning, där näringsämnen tas tillvara och materialet kan återföras till kretsloppet.
Papper och kartong är viktiga återvinningsbara material som tillverkas av träfibrer. Genom att sortera och återvinna dessa material kan fibrerna användas flera gånger, vilket sparar naturresurser och minskar miljöpåverkan.
Papper och kartong omfattar exempelvis tidningar, kontorspapper, wellpapp, kartonger och andra rena pappersbaserade produkter. För att möjliggöra effektiv återvinning ska materialet vara torrt och fritt från föroreningar.
Genom att sortera papper och kartong korrekt kan materialet återvinnas och bli till nya produkter, samtidigt som behovet av nya råvaror minskar.
Blandpapper
Materialet omfattar olika typer av papper som kan återvinnas, men som inte sorteras i separata pappersfraktioner. Det ska vara rent och fritt från större föroreningar.
JA
Kontorspapper, utskrifter, reklamblad, tidningar, kuvert och andra pappersprodukter.
NEJ
Förpackningar av papper/kartong, smutsigt eller vått papper, plastbelagt papper samt papper med matrester eller andra föroreningar.
Vad händer med materialet?
Pappret samlas in, sorteras och återvinns till nytt papper eller andra pappersprodukter.
Kontorspapper
Materialet omfattar rent, vitt och tryckt papper från kontorsmiljöer. Det ska vara fritt från föroreningar och andra material.
JA
Utskrifter, kopieringspapper, brevpapper, anteckningar och andra rena pappersark.
NEJ
Kuvert, tidningar, reklamblad, kartong, plastbelagt papper, samt smutsigt eller vått papper.
Vad händer med materialet?
Kontorspapperet samlas in och återvinns till nytt papper eller andra pappersprodukter.
Pappersförpackningar
Materialet omfattar förpackningar av papper, kartong och wellpapp. Förpackningarna ska vara tömda och fria från innehåll.
JA
Kartonger, wellpapp, papperspåsar, mjölk- och juiceförpackningar samt andra pappersbaserade förpackningar.
NEJ
Tidningar, kontorspapper, smutsiga eller våta förpackningar, samt förpackningar med rester av farliga ämnen.
Vad händer med materialet?
Pappersförpackningarna samlas in, sorteras och återvinns till nya förpackningar eller andra pappersprodukter.
Pappershanddukar (TPC)
Materialet omfattar använda pappershanddukar av typen tissue (TPC), med hög renhetsgrad och utan inblandning av andra material. Det ska vara en enhetlig fraktion av mjukt papper.
JA
Pappershanddukar och annat torkpapper av tissuekvalitet.
NEJ
Andra typer av papper, blandade pappersfraktioner samt material som innehåller främmande ämnen eller föroreningar.
Vad händer med materialet?
Materialet samlas in och går till materialåtervinning där pappersfibrerna tas tillvara och används i nya produkter.
Pappershylsor (kartongkärnor)
Materialet omfattar cylindriska kärnor av papp eller kartong som används för att rulla upp material som plast, papper eller textil. De är vanligtvis bruna och tillverkade av pappersfiber. Även kantskydd och mellanlägg av pappersfiber ingår.
JA
Pappershylsor, kartongkärnor, bobiner, kantskydd och mellanlägg av papp.
NEJ
Pappersförpackningar, tidningar och andra pappersfraktioner. Mindre hylsor från hushålls- eller toalettpapper sorteras som pappersförpackningar.
Vad händer med materialet?
Materialet samlas in och används som råvara vid tillverkning av nya pappers- och kartongprodukter.
Sekretesspapper
Materialet omfattar papper som innehåller känslig eller konfidentiell information och därför kräver säker hantering.
JA
Dokument med personuppgifter, affärsinformation, journaler, avtal och andra handlingar som ska förstöras på ett säkert sätt.
NEJ
Vanligt kontorspapper utan sekretesskrav, kartong, plast eller annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Sekretesspapper samlas in och destrueras under kontrollerade former, exempelvis genom säker strimling, innan det återvinns som pappersråvara.
Tidningar
Materialet omfattar tryckta tidningsprodukter och liknande papper som kan återvinnas som returpapper. Det ska vara rent och fritt från föroreningar.
JA
Dagstidningar, veckotidningar, reklamblad, kataloger och magasin.
NEJ
Kontorspapper, kuvert, kartong, plastbelagt papper samt smutsigt eller vått papper.
Vad händer med materialet?
Tidningarna samlas in och återvinns till nytt papper eller andra pappersprodukter.
Wellpapp
Materialet omfattar ren och utsorterad wellpapp utan innehåll. Det ska vara torrt och fritt från föroreningar.
JA
Kartonger av wellpapp, transportemballage och annan wellpapp som är vikt eller plattad.
NEJ
Smutsig eller våt wellpapp, wellpapp med matrester, samt förpackningar med plast, metall eller andra material i större omfattning.
Vad händer med materialet?
Wellpappen samlas in, balas och återvinns till ny wellpapp eller andra pappersprodukter.
Plast är ett mångsidigt material som tillverkas av olika typer av polymerer. Genom att samla in och återvinna plast kan materialet användas på nytt och bidra till att spara resurser samt minska klimatpåverkan.
Plast omfattar exempelvis plastförpackningar, plastfolie, dunkar och andra plastprodukter. För att möjliggöra effektiv återvinning ska plasten vara tömd, så ren som möjligt och fri från större föroreningar.
Genom att sortera plast rätt kan materialet återvinnas eller energiutvinnas och bidra till minskad användning av ny råvara.
Emballageplast (färgad)
Materialet omfattar färgad plast som används som emballage, till exempel plastfilm och plastförpackningar. Det ska vara fritt från innehåll och större föroreningar.
JA
Färgad plastfolie, plastfilm, krympplast, plastpåsar och annan mjuk färgad emballageplast.
NEJ
Hårdplast, plastförpackningar med innehåll kvar, plast med farliga ämnen samt andra material som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Plasten samlas in, sorteras och återvinns till nya plastprodukter eller används för energiutvinning om materialåtervinning inte är möjlig.
Emballageplast (ofärgad)
Materialet omfattar ofärgad (transparent) plast som används som emballage, till exempel plastfilm och plastförpackningar. Det ska vara fritt från innehåll och större föroreningar.
JA
Transparent plastfolie, plastfilm, krympplast och annan mjuk ofärgad emballageplast.
NEJ
Färgad plast, hårdplast, plast med innehåll kvar, plast med farliga ämnen samt andra material som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Plasten samlas in, sorteras och återvinns till nya plastprodukter eller används för energiutvinning om materialåtervinning inte är möjlig.
Frigolit
Materialet omfattar expanderad polystyren (EPS), ofta kallad frigolit, som används som emballage och isoleringsmaterial. Det ska vara rent och fritt från större föroreningar.
JA
Förpackningsfrigolit, skyddsemballage, isoleringsmaterial och annan ren frigolit.
NEJ
Frigolit med färg, lim eller andra material, smutsig frigolit samt plast eller avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Frigoliten samlas in, komprimeras och återvinns till nya plastprodukter eller används i andra materialprocesser.
Gummi och plast (EPDM/PP)
Materialet omfattar plast- och gummimaterial som EPDM (gummi) och PP (polypropen), vanligt förekommande i bygg-, fordons- och industrisammanhang. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
EPDM-gummi, tätningslister, gummimattor, PP-plastdetaljer och liknande material.
NEJ
Material med farliga ämnen, produkter med stora inslag av andra material (t.ex. metall eller trä), samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Materialet samlas in och återvinns i den mån det är möjligt, annars går det till energiutvinning genom förbränning.
Hårdplast (polypropen, PP)
Materialet omfattar hårda plastprodukter av polypropen (PP), vanligt förekommande i förpackningar och olika plastdetaljer. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Plastlådor, plastbackar, plastdetaljer, burkar och andra hårda plastprodukter av PP.
NEJ
Mjukplast, plast med farliga ämnen, plast med stora mängder andra material samt produkter som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Plasten sorteras och återvinns till nya plastprodukter. Material som inte kan materialåtervinnas går till energiutvinning.
Hårdplast (polystyren, PS)
Materialet omfattar hårda plastprodukter av polystyren (PS), vanligt förekommande i förpackningar och olika plastdetaljer. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Plastdetaljer, förpackningar, skyddsemballage och andra hårda produkter av polystyren.
NEJ
Cellplast (EPS), plast med farliga ämnen, plast med stora mängder andra material samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Materialet sorteras och återvinns till nya plastprodukter. Om materialåtervinning inte är möjlig går det till energiutvinning.
Plast (blandad)
Materialet omfattar olika typer av plast som inte har sorterats i rena plastfraktioner. Det kan bestå av både mjuk- och hårdplast och ska vara fritt från större föroreningar.
JA
Blandad plast, plastdetaljer, plastföremål, mindre plastkomponenter samt plast som inte kan sorteras som ren emballageplast.
NEJ
Plastförpackningar som ska sorteras separat, plast med farliga ämnen, elektronik samt andra material som ska hanteras i egna avfallsfraktioner.
Vad händer med materialet?
Plasten sorteras i möjligaste mån och återvinns till nya plastprodukter eller går till energiutvinning om materialåtervinning inte är möjlig.
Plastband (PET/PP, färgade)
Materialet omfattar plastband av PET och PP som används för emballering och lastsäkring. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
Emballageband, packband, band för pallning och lastsäkring i plast (PET/PP).
NEJ
Band med metallspännen i större omfattning, plast med farliga ämnen, samt annat avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Plastbanden samlas in och återvinns till nya plastprodukter. Material som inte kan materialåtervinnas går till energiutvinning.
Plastfilm (LDPE)
Materialet omfattar mjuk plastfilm av typen LDPE (lågdensitetspolyeten), i olika kvaliteter och renhetsgrader. Det används ofta som emballage och ska vara fritt från större föroreningar.
JA
Plastfilm, sträckfilm, krympfilm, plastpåsar samt LDPE-film i olika kvaliteter (t.ex. 80/20, 90/10, 95/5, 98/2) och färger.
NEJ
Hårdplast, plast med stora mängder föroreningar, plast med farliga ämnen samt material som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Plastfilmen sorteras efter kvalitet och återvinns till nya plastprodukter. Material med lägre renhetsgrad kan gå till energiutvinning.
Plaströr (blandade)
Materialet omfattar rör av plast från bygg- och installationsarbeten. Det kan bestå av olika plasttyper och dimensioner, ofta med märkning som t.ex. PP, PE, HDPE eller PVC, och ska vara fritt från större föroreningar.
JA
Plaströr, rördelar, kabelskyddsrör och andra plastbaserade rörprodukter.
NEJ
Rör med stora mängder metall eller andra material, rör med farliga ämnen samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
Plaströren sorteras i möjligaste mån efter materialtyp och återvinns till nya plastprodukter eller används för energiutvinning.
Plaströr (PVC)
Materialet omfattar rör av PVC (polyvinylklorid), vanligt förekommande i bygg- och installationsarbeten. Det ska vara fritt från större föroreningar och andra material.
JA
PVC-rör, avloppsrör, kabelrör och andra rörprodukter av PVC.
NEJ
Rör med stora mängder metall eller andra material, rör med farliga ämnen samt avfall som ska sorteras i andra fraktioner.
Vad händer med materialet?
PVC-rören samlas in och återvinns i den mån det är möjligt, annars behandlas de genom energiutvinning under kontrollerade former.
Plastförpackningar
Materialet omfattar plastförpackningar som använts för att innehålla eller skydda produkter. Förpackningarna ska vara tömda och fria från innehåll.
JA
Plastflaskor, plastburkar, dunkar, plastlock, tuber samt andra plastförpackningar.
NEJ
Plastprodukter som inte är förpackningar, plast med innehåll kvar, plast med farliga ämnen samt andra material som ska sorteras separat.
Vad händer med materialet?
Plasten samlas in, sorteras och återvinns till nya plastprodukter eller används för energiutvinning om materialåtervinning inte är möjlig.
Textilavfall kan verka enhetligt, men hanteras på olika sätt beroende på skick och kvalitet. Precis som inom andra avfallsfraktioner finns det viktiga skillnader som påverkar hur materialet tas om hand. Låt oss reda ut dem!
Textilier som är hela och användbara kan gå till återbruk. Det innebär att de kan användas igen utan bearbetning, till exempel genom försäljning eller donation.
Textilier som är rena men slitna eller skadade kan istället gå till materialåtervinning. Då tas fibrerna tillvara och används i nya produkter, exempelvis isolering eller fyllnadsmaterial.
Textilier som är smutsiga, förorenade eller inte går att återvinna klassas som brännbart avfall. Dessa går till energiutvinning genom förbränning, där värme och el tas tillvara.
Textil (brännbart)
Materialet omfattar textilier som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas, exempelvis på grund av smuts, slitage eller föroreningar. Denna typ av textilavfall hanteras som brännbart avfall.
JA
Utslitna kläder, trasiga textilier, tygrester, gardiner, mattor och andra textilprodukter som inte kan återbrukas.
NEJ
Hela och rena textilier som kan återanvändas, textil som samlas in för materialåtervinning samt textilier som innehåller farliga ämnen.
Vad händer med materialet?
Textilierna går till energiåtervinning genom förbränning, där värme och el tas tillvara.
Textil (återbruk)
Materialet omfattar hela och användbara textilier som kan återanvändas utan bearbetning. Det ska vara rent och i sådant skick att det kan användas igen.
JA
Hela kläder, skor, hemtextilier, gardiner och andra textilier i gott skick.
NEJ
Smutsiga, trasiga eller slitna textilier, samt textilier som inte är användbara.
Vad händer med materialet?
Textilierna sorteras och återbrukas genom försäljning, donation eller vidare användning.
Textil (återvinning)
Materialet omfattar rena men utslitna eller skadade textilier som inte kan återbrukas, men som kan materialåtervinnas.
JA
Rena men trasiga kläder, tygrester, utslitna textilier och andra textilprodukter som inte kan användas igen.
NEJ
Smutsiga eller förorenade textilier, samt textilier som innehåller farliga ämnen.
Vad händer med materialet?
Textilierna återvinns till nya material, exempelvis isolering, stoppning eller nya textilprodukter.
Textilförpackningar
Materialet omfattar förpackningar av textilmaterial som används för att skydda, transportera eller förvara produkter. De ska vara tömda och fria från innehåll.
JA
Textilsäckar, tygpåsar, big bags och andra förpackningar av textil.
NEJ
Textilier som inte är förpackningar (t.ex. kläder och hemtextil), textil med innehåll kvar samt textilier med farliga ämnen.
Vad händer med materialet?
Materialet samlas in och återanvänds eller återvinns i den mån det är möjligt, annars går det till energiutvinning.